I början av september reste jag till Montreal Quebec i Kanada, för att delta på den forskningskongress om bindväven som hölls där.

Fascian har i många år fascinerat mig och jag har fördjupat mig grundligt i denna vävnad och dess betydelse för hälsa, sjukdom samt för vår hållning och rörelse.

Innan kongressen deltog jag i en kurs för meriterade Johannes Fleckenstein MD, PhD,  Senior Lecturer, Sports Medicine, Goethe-University Germany, Specialised Anaesthesiologist with speciality in pain medicine, sports medicine and research och Werner Klingler MD, PhD, Professor and Director, Anaesthesiology, Sigmaringen Ulm University, Germany där vi tillsammans undersökte med ultraljud vad som egentligen händer i vävnaden när vi använder en akupunkturnål.

Beskrivning av kursen:

Workshop is mainly hands-on. The participants will learn:

  1. how to investigate fascia by US and detect gross fascial pathology
  2. the use of US as a quick and effective biofeedback method
  3. about the localization of acupuncture points relevant to treat myofascial disorders
  4. to distinguish different stimulation techniques by means of tissue response
  5. about the sustainability of acupuncture effects on fascia
  6. to use ultrasound as a tool to diagnostically assess tissue before, during, and after treatment

Som veterinär är jag sedan tidigare grundligt utbildad i att använda akupunkturnålar för att lossa på begränsningar i bindväven genom egen självständig vidareutbildning, men har trots detta fortsatt att ofta använda mina händer. Jag gillar att känna vad som händer i vävnaden i mina fingrar.

Efter kongressen och den forskning jag fick ta del av så har jag mer och mer börjat att använda akupunkturnålar när jag behandlar. Jag fick dock också bekräftat att den teknik jag använder med mina händer och den respons jag får i vävnaden också fungerar utmärkt! Härligt!

Jag arbetar mycket så, rör på mig internationellt för att kalibrera och bekräfta min metod.

Faktiskt redan när jag började min veterinärutbildning i Uppsala 1999 så visste jag att jag ville använda akupunktur. Att jag ville fokusera på hela kroppen och inkludera all mjukvävnad och nervsystemet när jag bedömde rörelseapparaten. Jag möttes då av en vägg med skepsism och fördomar, vilket var den stämning som rådde på veterinärutbildningen på den tiden.

Min egen öppenhet och ödmjukhet inför det vi ännu inte har förstått har dock följt med mig genom hela mitt yrkesliv och gett mig en nyfikenhet att utforska och vidareutbilda mig.

Jag är dock trots en stor öppenhet, även väldigt noga med att djurens vård alltid skall vara baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Inställningen till integrativ veterinärmedicin har förändrats som tur är. Idag finns det utbildningar i Europa som är godkända för oss veterinärer att gå som en del i vår kontinuerliga vidareutbildning.

2018 gick jag en vidareutbildning i Tyskland där forskarna, DVM Vibeke Södring Elbrönd och DVM Rikke Schultz visade sin forskning kring fascialinjerna hos häst samt DVM Tove Due som visade oss de akupunkturpunkter man kan använda för att lossa på spänning. Jag gick även 2020 en kurs i Schweiz för DVM Julianne Waas i akupunktur för att lossa på myofasciella spänningar enligt DVM Kerry Ridgway. Även under dessa kurser och möten med kollegor fick jag mitt sätt att arbeta med fascian bekräftat.

Min egen metod för att behandla och återställa funktionen i kroppens myofascia väcker nyfikenhet och intresse hos kollegor, leg. fysioterapeuter och forskare. Både i Sverige och internationellt. Det gör mig väldigt glad!

Att hitta nya metoder för att diagnosticera och behandla fascian/bindväven är väldigt spännande och viktigt. Mycket smärta som tidigare inte har kunnat diagnosticeras på humansidan kan nu förstås och behandlas på ett bättre sätt.

Konstigt vore det om det inte är lika för djuren!

Varje häst jag möter lär mig något nytt!

Varma hälsningar Annelie